Övning ger färdighet, Jamie kan bevisa det. Han hade det lite kämpigt med att lära sig det här med att ligga på mage och hålla huvudet högt, men han tycks ha hittat balansen. Idag låg han så rekord länge för att vara han så jag och John hann både ta några knasiga bilder och spela in en töntig liten film som jag så gärna vill visa upp men som ingen riktig bryr sig om egentligen så jag behåller den för mig själv.
/ stolt MaaMa

Här om dagen blev vi bjudna på middag av Erik och Angelica, det är alltid lika trevligt och den här dagen var verkligen inte sämre. Vilken sommarkväll! Fler sånna TACK!

Juste glömde tillägga att vi blev med en till bil i helgen! Grå och skön är vad hon är och inte på tal om all plats som hon bär. Hon är här för att stanna med andra ord så möt Pärlan!

Det var jag, Jamie, Jossan och hennes mage, Roy, Denice och mini Oliver (3 veckor gammal) och sist men inte minst Carro och Bellen. Vi har grillat, fikat och hängt i gräset heeeela dagen. Det är för jävla trevligt att hänga med vänner jämt och ständigt och vilken värme vi har fått tagit del av oxå. Nu känns det på långa vägar att jag suttit och jäst i värmen så nu ropar duschen under tiden Little J sover!

Om Jamie är ledsen så fungerar babblarna sju av tio gånger att få honom på bättre humör. Ni som inte hört om detta så är det bara en sång med färgglada figurer som dansar ikapp, tydligen oerhört spännande om man är runt tre månader.

Här sitter jag i min ensamhet för första gången på väldigt länge och jag ska spendera även natten själv. Jamie och John är på Tyresö för att ge mig i alla fall en hel natts sömn efter att jag varit helt mentalt slut efter några jobbiga nätter. Det är roligt hur livet fungerar, för nu sitter jag här i solen och har ingen annan att tänka på förutom mig själv men ändå är jag inte nöjd?! Jag saknar dom redan och allt jag vill är att motorljudet av vår bil ska höras och att de ska kliva ur bilen och säga; Nu är vi hemma, Och jag ska fråga hur allt gått...När jag skriver detta inser jag hur sinnessjukt det här måste låta. Men ärligt talat man blir smått rubbad av att ständigt ha någon utmed sig och ständigt vara hemma. Det är nästan läskigt hur fort en vana sätter sig...

En kommentar jag fick ang förra inlägget. Ni som misstolkat läs gärna mitt svar.


Tack på för hand

/Malin

Nu efter allt regn märker man att hela Stockholm står i blom. Så vi i villa är ju tvungna att klippa gräset. John tog på sig det medans jag gjorde en make-over på en liten konstig sten-ränna eller vad jag ska kalla det utmed altan som inte såg så rolig ut. Jag fick en så himla fin sten av min kära vän Josefina i inflyttningspresent som passa perfekt i "rännan". Sen tillförde jag vita stenar på det. Sen måste jag bara säga att jag har köpt en plastmatta till uteplatsen också som jag tycker medförde lite extra mysfaktor.

Sabina fyllde 13 år den 20 april. Hon har funnits i mitt liv sen jag var 10 år. Livet börjar bli lite jobbigt för henne just nu och tankarna på att hennes tid snart kan vara över gör att det skär i hjärtat på oss i familjen