Malin Lidgren

 

Okej, dags att åternvända till hälsans värld.

Idag var mitt återbesök på hörsel och balansklinken på KS.

Han såg stor skillnad från vi sågs sist, ögat dröjer sig inte kvar på samma sätt och öronkontrollen var godkänd. Han anser att vi inte behöver träffas igen om jag inte skulle bli försämrad, annars är tanken ett uppföljningssamtal via telefon. Skönt att han bekräftar det jag känt. Från och med nu kan jag bara bli bättre!

 

I fredags var ett sånt där härligt ögonblick,  jag fick känslan av att vara en ny människa. Kunde birdra i hemmet, röra mig utan större hinder, ni vet full av energi och glädje.

Sedan dess har jag haft bra och sämre dagar. Energin tar snabbt slut och mattheten är ett faktum. Stress och ångest har jag levt länge med och det har orsakat min viktnedgång (bara några kilo) och att sova är nästintill omöjligt. Från att ha däckat av total utbrändhet till att ligga sömnlös fast att jag är så läskigt trött är tecken på stress. Dock upplever inte jag mig själv som deprimerad, jag kan dra på smilbanden dock med lite extra anstränging än tidigare.

Läkaren chockade mig innan jag lämnade rummet. Han ville förlänga min sjukskrivning med 3 veckor! 3 veckor?! Det är längre än jag varit hemma nu. Helt galet i min värld, men han sa att jag måste återhämta mig innan jag är inne i ekorrhjulet igen. Bara att lyssna Malin. Jag får sluta se hans ord som råd utan mer som ett krav.

 

Pga att jag utformat underliga och onaturliga sätt att ta mig fram har jag fått en träff med en sjukgymnast som kommer ske på måndag kl 10 också på KS. En glad nyhet annars är att jag numera får köra bil! Friheten är så efterlängtad. Jag bor typ på landet och pappa har skjutsat mig och Jamie som en dåre om dagarna. Imorgon ska jag lämna själv på förskolan..i tid! Än en gång frihet!

 

Vi börjar så, ögonen går i kors här på andra sidan skärmen. Godnatt Ni intresserade!