Tänk vad vinklar kan göra!? På första bilden motsvarar inte bilden magen så stor som jag upplever den. Den ser ju nästan liten ut? Jag känner att bild nummer två är mest lik den magen jag ser i spegeln. Sådär otymplig, sådär svår att hitta kläder till. Det blir lätt att tröjorna känns korta och att magen slutar under tröjans linning. Inte okej! Gravidbyxorna har blivit till ett måste.
Andra byxor går inte igen och de kniper över låren till och med.
Nu är jag för trött för att skriva och för trött för att hålla mig vaken. All text blir till svammel så det är lika bra att sluta.
Det tog ett tag för oss att komma igång. Först skulle de beställas en nya matta samt en mattläggare som skulle göra jobbet åt oss. Väntetid ca 5 veckor.
Förarbetet vi skulle stå för var att ta bort den gamla insuttna nålfiltsmattan och det mina vänner kan jag lova vara ingen lätt match. Knappt ett steg orkade vi med. John som nyligen fått beskedet om att han fått astma hade inte heller jätte lätt att dra bort den gamla mattan då partiklarna och dammet yrade omkring. Även jag som är fullt frisk reagerade på smutsen som dök upp. Kanske inte jätte konstigt med tanke på att mattan suttit där sedan 80-talet?
Här tog orken och lusten slut.
Nästa steg blev om vi istället valde att lägga mattan "över nos" som det kallas skulle vi slippa hela den processen att ta loss varandra gammal bit matta.
Det sparade både kraft och tid.
Sedan varför vi valde att lägga en ny matta från början var att det skulle bli billigare, mer ljuddämpande, slittåligare samt mindre jobb speciellt nu när vi hade valet att vi kunde lägga den nya ovanpå den gamla.
Vilket också är positivt med att ha en matta på stegen är att alla dammpartiklar lägger sig i mattan som sedan är lätt att dammsuga upp så gör att luften blir renare för killen med astma. Hade vi istället haft en "ren" yta med bara trä hade dammet farit omkring. Även om det säkert hade varit mer stilsäkert.
Så allt vi gjort är att målartvättat, grundmålat och målat två gånger med snickerifärg. Eller vi och vi. John har såklart gjort allt jobb som alltid.
Här är reslutatet;
FÖRE:
Den var så ful en matta kvar vara och sprängfylld med gamla hundhår som aldrig gick bort. För att inte tala om utmärkande.
EFTER:
En trappa som smälter in och ger ett ljustare intryck sedan trappan blev vitmålad.
I övriga hallen har vi en grå möbel att sitta på samt en rundmatta i större model som går bra ihop med de nya trappstegen.
Först var jag inne på att ha så ljus matta som möjligt. Men det är inte så praktiskt med barn och att den slits dubbelt så fort med avtryck och annat.
Igår hade jag besök hos MVC och det var ett tag sedan sist.
Jag vägde mig och ligger nästan exakt på samma vikt som jag gjorde med Jamie i samma vecka (55,5 kg). Jag har allstå gått upp 9,5 kg sedan resan började. Heeelt galet. Jag är ganska säker på att jag hamnar minst på samma slutvikt som jag gjorde med Jamie eftersom jag nu "kommit i kapp" med min förra graviditet. Den resan slutade dagen innan beräknad på 65 kg. Så det återstår och se. För matlusten är det inget fel på ;).
Det som skiljer är magensmått, den här gången ligger jag över medel, förra gången låg jag under. Mina egna slutsatser säger mig att de kan ha och göra med moderkakans placering då den ligger i framkant den här gången, det gjorde den inte sist.
Här nedan kan ni se två bilder på vad ett par veckor kan åstakomma:
V.12
v.26
Åderbråken har börjat sprida sig till rumpan, det andra benet och har förvärrats på det högra benet som har visat sig vara min problemsida. Aknen är alltid värra på högra sidan av ansiktet än vad den är på den vänstra halvan.
Halsbrännan finns där men är helt klart hanterbar.
Njuren har jag inte märkt av sedan jag fick pencicillinkuren.
Sparkarna är långvariga och kraftiga. Mina tankar säger mig att vi kommer få en vilde den här gången. Han tycks aldrig sova.
Jamie nämner ofta Lillebror i sina lekar. Ofta leker Jamie att Lillebror rymmer från min mage och hoppar upp och sätter sig på höga platser som i lampan eller i taket, då talar Jamie snällt och bestämt "att det är dags att komma ner för det kan vara farligt" och snart så rymmer Lillebror igen och allt börjar om igen.
Tyvärr har jag inget roligt att bjuda på. Min dag har erbjudit städning, tvätt och alla andra tråkiga nödvändigheter ett hushåll kan erbjuda.
MEN åter till er.
Ni kan iallafall få se fyra detaljer från vardagsrummet. Jag har en extrem längtan av att bli klar i det här rummet. Rummet vi umgås och är mest i. Så i påskdagarna nu hoppas jag att de sista listerna hamnar på plats efter att vi la nytt golv samt att lamporna över mabordet kommer på plats sen kan jag nog räkna rummet som "klart" eller iallafall helt.
Detalj ett:
Min nya kärlek. Ett vitt alldels lagom vedställ för en bra peng från Mio för enbart 595kr.
Detalj två:
Det är min "nya" klocka. Också från Mio, 349kr fick jag betala för den, finns även med svart urtavla.
Detalj tre:
Grönt,levande och vår. Det är det jag känner när ser det här kastanjeträdet. Tyvärr hade för bråttom och ansåg att jag hade väntat alldels för länge på det perfekta trädet så gav liksom med mig och köpte det första bästa för en enkel peng. Bara någon vecka efter såg jag trädet jag egenligen var ute efter i butikerna, MEN SAK SAMMA, den fyller samma funktion.
Detalj fyra:
ÄNTLIGEN sitter det tavlor på vår kala vägg. Har suttit och sneglat argt och beskymrat på den i flera månader och tänkt idag, IDAG lägger jag en beställning på posters. Men varje gång har jag fått extrem beslutsångest. Det hela slutade med att jag full följer det franskatemat vi redan börjat med. Jag är nöjd att det sitter något på väggen och jag tycker att det fungerar bra med resten av vardagsrummet.
Här får du se mycket av min son Jamie samt följa min andra graviditet och för att inte glömma mitt samboliv tillsammans med min fästman John. Det blir även en hel del bilder på vackra ting och inredning. Liksom sånt jag tycker om!
