Malin Lidgren

V.32

Kategori: Allmänt

Hej vad tiden går! 
I morgon går Lillebror och jag in i vecka 32. Det skrämmer mig när jag läser på appen att jag ska föda om 63 dagar. I ärlighetens namn har vi inte ens beställt en vagn. Haha det är som om jag inte riktigt fattar att det ska flytta in bebis hos oss. Jag läger väldigt lite energi och tankar på den här lilla grabben faktiskt. För mig är det en väldigt stor skillnad just ang längtan och förväntningar den här andra gången. Jag är för uppe i allt annat och har inte tid och möjlighet att fantisera. Graviditeten är "bara" som ett tillstånd för mig just nu som inte direkt resulterar i något. Haha
Jag kommer väl få en chock den dagen vi har en liten i armarna igen.




Info annars:
Jag väger 59kg, jag har alltså lagt på mig 13kg sedan resan började. Dessa kilon har jag ätit mig till med god aptit. 
Hungerkänslorna har aldrig varit starkare fram tills någon vecka sedan. Jag har fortfarande vanorna i huvudet att jag MÅSTE köpa glass eller choklad, (min stora last den här gången). Dock får jag kämpa att få ner det ibland för helt plötsligt är det fullt i magen och jag har svårt stt svälja, maten och godiset åker upp och ner som en hiss. Antar att förändringen som skett är att det inte finns lika mycket plats längre. 
Min gissning är att jag kommer ha samma slutvikt som förra gången alltså 65kg. Det återstår och ser men det betyder en viktökning på hela 20 kg.

Enligt barnmorskan har magen ett jätte mått iallafall. Hon är nästan i chock varje gång hon mäter den. Den skiljer sig från förra gången då jag låg under medel men nu med lillebror ligger jag så högt att jag knappt är kvar på det översta strecket på kurvan. 
Åderbråcken förvärras varje vecka och där ligger all min ångest. Min hy är inte heller rolig men den vet jag att jag kan hjälpa genom att äta medicin. Åderbråcken får helt enkelt visa sig vilka som kanske försvinner och vilka som är för livet.