Idag gjorde jag något oväntat. Jag sa upp mig från MQ. Så det betyder att min sista dag kommer vara på nyårsafton. Jag känner mig både lättad och sorgsen på samma gång. Det har ju varit min arbetsplats ända sedan 2008. Men min kropp har kastat in handduken. Att ha två arbeten samtidigt och ha en familj att rå om har tagit på krafterna. På fler krafter än vad jag har att erbjuda. Min mage har sagt ifrån ordentligt på senare tid efter dessa få månader och jag såg inte fram emot ett nytt år i samma tempo. Jag hyllar kontrollfreaket i mig som vågar släppa taget om MQ som är min enda trygghet. Men jag vill tro på att allt löser sig även om det är emot mina vanor att bara lämna något så stort åt ödet.
Idag är vi TRÖTTA, Jamie har lekt en kort stund på morgonen men resten av tiden har han legat i soffan på och bredvid oss. Vi har firat jul och flängt i två dagar nu och det tar på krafterna. Jamie har öppnat mängder av paket och ätit för mycket av allt möjligt. Glädjerop och sockertoppar har kommit och gått, titt som tätt. Träffat tomten har han också gjort. Första gången blev det helt fel. Han skrek högt och kroppen skakade. Kvällen kom och jag visste att tomten skulle visa sig igen. Det andra mötet gick över förväntan. Han vågade sig fram och hämtade sina klappar själv, han vinkade också glatt till tomtefar när det var dags att lämna. Det här har varit en minst sagt rolig och händelserik jul. Jamie har verkligen hajat det här med klappar och gemenskap. Jag kan knappt räkna hur många människor vi mött och delat julen med i år eller hur många julklappar en snart 2åring har fått. Tack alla inblandande och god fortsättning!
Idag är det fjärde advent, tänk var tiden går. Vi avslutade kvällen på bästa tänkbara sätt med både baileysmilkshake och julklappsspelet här ute i Tyresö. Syskonen Mandin kan det här med roliga klappar för en struntsumma. I år hade Nicole köpt ett russian roulette spel med chokladamo. där en av dem inte bara var fylld med choklad utan också chiliolja. Så himla roligt! Det hela slutade med bara två bitar kvar. Filip och Kenta som stod på tur fick plocka upp varsin och snart var det tydligt vem som fått vad. Underhållande och spännande att få ta sig igenom spelet tugga för tugga!
Tomteverkstaden är nu stängd och alla klappar är nu inslagna och klara...ah, nästan iallafall. En är kvar och den ska GÖRAS i morgon. Det här med hemmagjorda klappar kräver väldigt mycket tid och engagemang. Att saker och ting aldrig kan vara så lätta som de ser ut att vara? Hur som helst tror jag alla inblandande ändå är nöjda med reslutatet.
Jag är lite extra spänd på hur Jamie kommer reagera det här året. Han förstår en hel del, men han är helt ovetandes om att tomten kommer kliva innanför dörren den 24:de och att han kommer överrösas av vackra packet som man får slita upp och hitta roliga saker i. Ja, spännande och avkopplande dagar väntar för redan i morgon beger vi oss.
Jag måste bara nämna att även jag har blivit överröst med julklappar från alla härliga underbara barn från förskolan jag jobbar på. Den vita ängeln hade en av barnen valt ut för just mig. Ett annat har gjort lite bilder en annan ett personligt armband. Sen har jag fått mängder av chokladaskar och även em vinflaska.
Förhoppningsvis blir det lite liv i stugan igen sen när julen har kommit på riktigt och mina fem dagar av ledighet sätter in. Redan den 22 kommer vi röra oss ut till Tyresö för att slippa stressa oss igenom julen. Då är alla julklappar inhandlade och inslagna och allt vi kan göra är att vänta på att det ska bli tisdag. Några av mina klappar i år är hemmagjorda och kräver tid och planering så det är lite vad jag sysslar med här hemma. Jag känner lite att jag är ute på hal is men hoppas på bästa tänkbara resultat. Jag återkommer med den saken.
Det tråkiga med att arbetar så här mycket är att jag inte har tid till att fota sånt som jag gärna hade velat. Jag älskar att bläddra igenom min telefon och se en bild som får mig att minnas men just nu känns mitt arkiv lite väl uttjatat. Så jag hoppas också att det blir en del bilder under julen så vi har något att se tillbaka på.
Så här såg det ut förra jul och nyår ut:
Jamies uggla som jag hopas följer honom många år framöver
Vår jul gick i grått tillskillnad från i år
En lite rund kille
Mina matchande killar <3
Liten tyckte tomten var intressant
Nyårsdukningen
Vi skrev önskningar på våra lyktor. Jag kan nämna att Emlans nyårslöfte/önskning om att skaffa körkort slog in på självaste lucia!
Ett bra intiativ som jag såg att Nicole gjorde var att hon hinta om musikhjälpen på sin blogg så jag ska inte vara sämre. Musikhjälpen betyder mycket för mig och min lilla familj. John introducerade mig för det år 2010 och sen dess är jag fast. Jag anser att det är små belopp för stora och viktiga problem så det är enkelt att bidra. I år är temat "alla kvinnors rätt att överleva en graviditet". Så var med du med om du inte redan gjort det, för nu är sista chansen, ikväll kl 21:00 lämnar de buren!!
En fågel viskade i mitt öra att de satsar på att ha glasburen i Stockholm nästa år, ÄNTLIGEN! (Jag hoppas det är en sanning). Hur som helst bör vi gå ihop, typ redan nu inför nästa år. Alla vi som vill och kan engagera oss och starta något intiativ för att bidra med en liten större summa eftersom vi har längre tid på oss! Ah vi får brainstorma lite sen mina kära vänner.
Två bästa vänner väntar barn nästan samtidigt och passande nog så slog de ihop till en gemensam babyshower som ägde rum i helgen. De blivande mammorna är Nicole och Mimmi.
Jag och svärmor försökte oss på det här med rim, haha
Jamie's paket till lilla kusinvitamin. Jag kan nämna att han var mycket nöjd när han fick signa det själv.
Tjejerna fick ett varsitt kort där vi gäster och de själva fick gissa kön och datum på sina bebisar.
De hade dekoreat så fint med både blått och rosa.
Men tårtan tog nog priset. Så vacker och GOD!
Mom's to be.
Lyckan när tårtan kom fram
Tänk att jag ska bli "moster" igen .
Jamie raggade som vanligt på Stella. De skiljer bara tio dagar mellan de två.
Emlan och Angelica var också med.
Tre generationer (snart fyra) och Nickans svärmor.
Här får du se mycket av min son Jamie samt följa min andra graviditet och för att inte glömma mitt samboliv tillsammans med min fästman John. Det blir även en hel del bilder på vackra ting och inredning. Liksom sånt jag tycker om!