Ni kan inte förstå vad jag ska tala om! Men jag har varit med om den bästa kvällen i mitt liv! Det är så att under kvällen den 16 januari var jag med om en förlossning till världens sötaste lilla bebis! Det är det mäktigaste och underbaraste jag varit med om! Jag vill inte skriva så mycket mer för jag anser att det är Nicole och Filips berättelse att dela med sig av först. Men min tanke är att skriva mitt minne redan idag och spara det som utkast för att jämföra med Nicoles förlossningsberättelse som hon kommer dela med sig av på sin blogg (nicolemandin.blogg.se)
Sista dagen innan verkligheten satt in bjöd svärmor oss alla på en tur till fjärilshuset, snäll som hon är. Det blev en lagom tur men som kostade skjortan, enligt mig. I vilket fall var det uppskattat av liten. Vädret är så himla tråkigt just nu så tycker ändå att det var en passande familjeutflykt att göra ihop. Om någon annan har tips på något att göra får ni gärna skriva en rad till mig!
Här hänger alla "puppor"
Färgen på "pupporna" är helt otrolig. Man kunde nästan spegla sig i dem.
John höll faktiskt i kameran under en stund, här är en av hans bilder.
När vi är på äventyr missar jag typ allt för att jag är helt galen med att få alla ögonblick på bild. Skadad?!
Tankar angående tiden har slagit mig nyligen. Ofta hör jag John säga att veckorna går alldeles för snabbt och jag håller fullständigt med. Vid tillfällen när jag får frågan hur länge har jag haft körkort? svarar jag spontant; "Typ två år" men i självaverket har jag haft det sedan 2009! Jag kan inte förstå att det var tre år sedan jag opererade mig och att det var nästan lika länge sedan jag fick pluset på stickan. Mina minnen kring allt det här känns så färska, och att då höra om åren som egentligen gått, får mig att jag tappa hakan.
Tänk att ni följt mig här på bloggen lika länge. Aja, nu måste jag sova och en än gång har ett dygn passerat snabbare än jag hunnit blinka.
På nyårsafton var vi hemma hos oss. Vi var tre par och Jamie. Vi åt trerätters och alla var med och bidrog. Sånt gillar jag! Jag tappar lätt kontrollen över matlagningen när det är mycket omkring. Vi åt och åt, sånt man gör sista dagen på året, skrev önskningar på lyktor och skålade in tolvslaget ute under stjärnorna. Kvällen var ganska städad och slutade strax innan två. Jag vågar knappt skriva att även litens kväll slutade då. Så här såg det ut iaf:
Jag kan fortfarande inte förstå att jag sagt upp mig och att igår var min allra sista dag på MQ. Vilket oväntat slut på 2013. Ni förstår inte hur stort det här känns för mig! Jag har arbetat på helger sedan 2007. Förstår ni lyckan jag känner, att ALLA helger framöver är helt oplanerade och UTAN jobb! Jag är i extas!
Men om jag nu ska skriva några rader om det nya året så hoppas jag att 2014 inte ska gå fullt lika fort och inte innehålla fullt så mycket stress. Jag hoppas läkarna finner orsaken till mina magproblem och att vi alla får vara friska. Speciellt den dagen Jamies nya kusin kommer! Snart är väntan över och vi får en ny bebis att älska bland oss. Jag är så redo för BB! Jag kommer gråta om vi tvingas missa det för en förkylning!
BB är så speciellt. Jag minns första dygnet på BB som mitt stoltaste ögonblick i livet. Jag ville stå på klippan i lejonkungen och skrika högt av glädje så alla skulle veta att han var här. Något åt det hållet kände jag när alla nära och kära snabbt fyllde vårt lilla rum på "hotellet" bara timmar efter att han tittat ut.
Här får du se mycket av min son Jamie samt följa min andra graviditet och för att inte glömma mitt samboliv tillsammans med min fästman John. Det blir även en hel del bilder på vackra ting och inredning. Liksom sånt jag tycker om!
