Jag kan inte förstå att jag bär på mitt framtida barn, om man nu kan säga så. Jag har alltid trott att någon gång i livet kommer jag vara gift och ha barn, det har varit en självklarhet men barnet kom så plötsligt så min hjärna kan inte riktigt förstå. Tänk att jag bär på en person som jag än inte känner, en främling. En person som jag och John har skapat, en person som ska se ut, tala och vara någorlunda som oss, en blandning av oss. Det är magiskt och underligt på samma gång. Tänk allt som kan gå fel och allt som kan gå rätt. Jag känner mig något hjälplös, jag har aldrig gjort de här förut. Om vi är dåliga föräldrar påverkar det barnets hela liv. Vi ska prägla den här lilla personen som just nu befinner sig i min mage och som inte är större än 15 cm och väger ca 200 g. Den kan sparka, suga på tummen, har till och med hår på huvudet och kan höra oss och vår vardag. Den är så delaktig i allt jag gör. Den är det mest värdefulla jag någonsin kommer att bära med mig eller ha. Jag kan verkligen inte förstå, det känns så overkligt. Men igår fick jag känna de första livstecknet från det lilla livet inom mig. Det var mäktigare än mycket annat, det varade i bara en kort sekund men kändes så tydligt i min hand. Jag vill känna det igen!
Bloggadress: http://saaanna.blogg.se/