Kvällsbabbel
Kategori: Allmänt
Natten till idag var jobbig precis som många de senaste två veckorna. Tröttheten tar verkligen på mig, varje ledig chans jag har spenderar jag gärna i en säng. Inatt är vi barnlösa, precis vad vi behöver och önskat. Nu ligger vi här i sängen och rutinerna för ikväll är inte detsamma på grund av att Jamie inte är. Det är tyst och stillsamt, precis som de var innan han fanns till. Skillnaden är att det känns tomt. Jag kommer ihåg när vi låg så här när jag var gravid att jag undrade hur det skulle kännas att ha barn? Jag var som rädd att bebisen skulle komma emellan oss som par, att kärleken mellan oss skulle sina samtidigt som jag var rädd att jag inte skulle älska mitt eget barn som alla säger att man gör. Ja, funderingarna var många eftersom jag är en person som drivs av kontroll. Men här är vi idag, med nya rutiner, nytt liv och snart en vuxen bebis. Som jag sagt förut, mys och kel-stunderna för mig och John är allt färre men kärleken är nog starkare än någonsin. Det finns inga tvivel och tryggheten är enorm. Det spelar ingen roll hur jag ser ut, vad jag känner eller hur jag mår, jag låter mitt rätta jag komma fram för det behöver man när livet tar en vändning. Att anpassa sig och vänja sig tar tid. Bråken är oviktiga och kommer ofta fram när någon av oss har det tufft. Vi har lärt oss att läsa varann på ett annat sätt och respekten för den andra när den behöver hjälp är tydlig. Vi behöver inte använda ord, jag ser på John oftast det han känner. Det betyder att innebörden av oss två har kommit till en ny högre nivå. Ordet; Vi står idag för oss tre. Jamie står för en blandning av våra bästa sidor, ett perfekt litet skrattande barn som jag älskar högt. Känslan jag tyr för honom är mer än vad jag kan förklara i ord. Klychigt sagt är den högre än det högsta berget och djupare än det djupaste vatten. Kärleken jag känner är allt annat än tvivelaktig, den finns där nu och för alltid. Jamie är mitt eget kött och blod, en del av mig, en del av oss två. Att ha barn i vårt liv tillför så mycket mer än jag någonsin kunnat tro. Jag älskar er, ni två, min familj!
