Sjukhus tiden
Kategori: 2015
Igår på ronden till min besvikelse sa de att jag skulle byta avdelning eller till och med sjukhus. Jag skulle transporteras i säng till KS. Det var inte de jag hade tänkt. I flera dagar har jag hört "i morgon får du nog åka hem" men varje dag ändrades bestämmelserna. Så igår eftermiddag övertalade jag läkaren på Danderydssjukhus med ännu ett mål, att om jag fick behålla mat och röra mig i korridoren utan att spy, skulle jag då få åka hem? Eller inte hem, men nästan, hem till mamma och pappa där pappa som är pensionär ständigt har uppsikt över mig? Tveksamt gick läkaren med på det hela. Och vet Ni vad? Jag lyckades. Överlycklig att få äta en ordentlig måltid, alltså mammas mat. På sjukhuset serveras isterband, köttbullar i senapssås och fisk olika slag?!! Liksom sånt jag aldrig ätit.
Tänk att allt blir så mycket svårare bara för att man bär på ett barn. Ingen röntgen och ingen medecin.
Inatt har jag sovit min första natt på två dygn, UTAN galna tanter, stick och undersökningar.
Dock fanns ett krav, att infinna mig på KS 10:30 för fler undersökningar. Något jag trodde skulle ta 30 minuter tog hela 5 timmar.
I 5 timmar har jag mött de allra galnaste apparater och hemmabyggen jag någonsin sett. Mitt i ett rum står en ensam stol och flera data skärmar. I den sitter man med rak rygg samtdigt som jag fick bära en sort ögonbindel och i totalt mörker snurras, kastas med, skaka huvudet i alla lägen och knäckas åt alla håll. Men det slutar inte här, efter 40 minuter av sånt börjar de riktiga undersökningarna. Komplementen. För att citera läkaren "Jag vill ha ett kvitto på det jag misstänker är fel på dig". Och här börjar det. Allt jag gjort hittills är helt hanterbart och bara en barnlek på vad som komma skall.
Först vare enkelt sen har jag inga fler bilder när det händer mycket på samma gång.
Det stoppar in rör i mina öron låååångt in, i bägge öronen samtidgt som jag bär en sådan där ögonbindel igen och får fara runt i den här stolen. Fast i själva verket sitter jag helt stilla men med hjälp av väldigt varmt vatten och kalt vatten som de spolar bestämt in rakt in mot balansorganen måste jag ha uppspärrade ögon och försöka se så högt upp i taket jag kan utan att blinka i totalt mörker samt räkna baklänges från 45 och allt detta pga att de vill irritera min balans så mycket för att se att de fungera. Och tro mig! På mitt friska öra var det här tortyr. Det snurrar som något jag aldrig varit med om i mitt liv. Örat fungerar FINT! Tyvärr måste processen upprepas 3 ggr i varje öra. Det går så långt att efter 4 spolningar ber jag de sluta. Jag kan inte hantera den kraft jag känner när det här sker. Jag faller, jag slungas runt i sådan kraft att jag vill skrika högt. Tack och lov får de ett andra utlåtande och låter mig slippa.
De andra undersökningarna orkar jag inte ens nämna för det var pisslätta jämfört med den här.
Tyvärr vet de inte riktigt vad jag råkat ut för. Provsvaren går inte ihop med kristallsjukan och inte "viruset" de misstänkt. Att jag skulle ha hjärnproppar är iaf uteslutet vid det här laget.
Återhämtningstiden kan vara veckor men har redan märkt framsteg så ska träna varje dag innan jag blir kallad igen.
Träna gör jag genom rörelse och att gå. Inget jobbande på ett par dagar fram över och inte köra bil heller för den delen.
Så nu vet Ni. Jätte många har hört av sig och frågat, undrat och hälsat till mig. Det är jätte fint av er som tagit er tiden och tänkt på mig. Jag är så tacksam och det värmer i min tråkigaste vardag jag har haft i snart 5 dygn. Så tack återigen TACK!
