Den nakna sanningen del 6
Kategori: Allmänt
Vad ska jag säga. Jag har svårt för förändringar och jag har svårt för att min kropp förändras. Vet inte om de är åldersnoja jag upplever eller om det enbart är graviditeten.
Mitt minne sa mig att de var härligt att vänta barn !? Det här är ändå något jag längtat till. Men måste faktiskt säga att det är ganska oglammigt, ansträngt och allt annat än egoboostande.
Jag känner av smalhetsen. Att man ska vara smal så länge som det går och om möjligt inte samla på sig något vatten alls, som om det vore valfritt? Sen är det bäst om magen bara är en liten kula och inte växer för fort och Gud förbjude om naveln tittar ut.
Men tyvärr av mina två graviditeter att avgöra så passar jag inte in i det idealet. Jag är raka motsatsen. Jag är den andra typen ingen vill vara.
Jag är den som äter mig onödigt tjock, så låren nuddar varandra och jag är enbart halvvägs. Jag har alltid kunnat äta allt jag vill och aldrigt tänkt på hur många kalorier jag stoppat i mig. Det är svårt att hålla tillbaka gällande matintaget och allt annat jag kommer åt. Så är det jämt, gravid eller ej. Jag saknar helt enkelt diciplin!
Jag är den som garanterat kommer att samla vätska om jag kanske inte redan har börjat? Och aknen är på plats och även de fantastiskt härliga åderbråcken.
Jag ÄR den nakna sanningen hur en gravid KAN se ut. Problemet är bara att ingen vill vara den.
Det är mycket att ta in. Första kroppsdelen att drabbas var mitt ansikte av alla finnar. Nummer två när de gick ner över bröstet/ryggen. Nummer tre, brösten blev vidriga. Vårtgårdarna ändrade färg och placering pga av hur fläskiga de numera är. Nummer fyra, naveln och den stora magen som växer alldeles för fort. Nummer fem ÅDERBRÅCK. Att hitta och se nya negativa sidor av sig själv hela tiden är psykiskt påfrestande.
Nya vinklar i spegeln jag aldrig haft/sett förut, är nu helt plötsligt bara där och så ser jag ut fram tills barnet är fött. Nu ska jag vänta kommande månaderna innan jag vet om min kropp någonsin blir MIN igen. Jag tror varje graviditet lämnar spår och jag fasar det värsta efter den här!
Bilden tagen på mitt högra smalben när jag insåg att jag drabbats. Från ingenstans. Psykiskt tungt då sommaren står runt hörnet.
