Malin Lidgren

spikat

Kategori: Allmänt

Taget ur arkivet: 
 
 
Idag är det ca 14 dagar sedan vi bestämde oss för att ta steget att gå från tre till fyra. Då menar jag att stå fast vid det. 
Förra graviditeten kom som en chock. Inte en sådan liten heller. För att förklara närmare var det för stort för mig att hantera, barn hade aldrig varit något jag varit intreserad av. Barn var FÖR vuxet, FÖR mycket ansvar, sjukt läskigt, ovant, konstigt, nästan omöjligt i min värld (iallafall under de kommande tio åren). Jag var 21 år när vi bestämde oss för att behålla det lilla livet som fanns inom mig. Ett liv som är vackrare än något jag någonsin sett, en kärlek jag aldrig känt och en person som får mig vilja leva för alltid.
 
Jamie, Du är hela min värld.
 

Med det sagt, ska jag nu försöka förklara det jag känner just nu i skrivande stund. Här i soffan där jag sitter, säkert utan barn i magen, då vi precis påbörjat den här resan. Som vi får se vart den slutar? Barnlösa eller med ett litet syskon till Jamie, en ny Jamie. Ett nytt kapitel.
 
 
Det här är den konstigaste känslan. Hur skulle barn nummer två se ut om inte en kopia av Jamie? Min hjärna ser en till lugn liten vithårig kille med ett namn på J.
 
Men hur i all världens namn ska jag kunna älska så här igen. Jag har så svårt att se det här bli till verklighet. Jamie är mitt allt. Jag tror inte en person till ryms i mig? Hur ska man orka älska någon så här mycket igen? Alla som har älskat eller älskar någon vet att de känslorna inte är tygndlösa. De väger mer än bly, mer än ton. Gör någon du älskar sig så där vannsigt illa eller i värsta fall dör. Ja, så dör en del av dig. En del man aldrig kan få tillbaka. Ska jag oroa mig för en person till i mitt liv. Jag? den där sönder stressade mamman som ständigt är förvirrad med dåligt närminne och ofärgat hår. Vad blir kvar av mig då, ett skal?
 
Nu tycker ni att jag låter negativ och inte alls redo för den här uppgiften att bli tvåbarnsmor. Det kanske jag inte är nu, här i skrivande stund där jag sitter i soffan när värmeböljan är som värst. Eller så vet ni vad? Det kanske är precis det här jag behöver? Att älska någon mer så jag struntar i allt som har med städing och andra lama saker jag har i tankarna, jämt. Det är kanske precis det här. En till Jamie, fast inte en Jamie. Där, precis där börjar jag nu. Med en inställning om att allt löser sig, på ett eller annat vis. Jag har tänkt igenom det här, Vi har tänkt igenom det här. Jag är redo, jag kan det här, jag är mogen...jag är vuxen. Och jag förstår, precis som när jag var tjugoett år att livet kommer att förändras men vet ni vad, jag tror inte att jag dör på kuppen. Jag klarar det här, vet ni varför? Jo, för jag har John, världens bästa John.
 
Så frågan är? Är ni redo? 
 
 
 
 
 
 
 

v 13

Kategori: 2015

Lite info om mitt mående och min kroppsutveckling:
  • Jag har slutat att spy galla på morgonen och slutat med näsblödandet sedan jag började äta mina järntabletter. (Bara för att jag skrev det här igår spydde jag som en gris tidigare idag).
  • Inga cravings än men liten blåsa och ömma bröst. Hungern är extrem som relaterar till illaående, går dock över så fort maten hamnat i magen.
  •  Kisseriet oroar mig då jag redan har tappat kontrollen en gång. Det skedde när jag skulle gå och kissa och hann inte sätta mig ner innan den rann till, det slutade med att jag fick byta byxor. Var tack och lov på hemmaplan!
  • Dock är stressen inte alls påtaglig och jag sover som en kung. Första veckan på julledigheten var jag fortfarande uppe i varv och kunde inte sova ut, numera är det inga problem, oroar mig mer om hur jag ska lyckas kliva upp imorgon när jobbet kallar?
  • Aknen kvarstår och den kom väldigt tidigt den här graviditeten, tråkigt. Men Angelica har tipsat mig om någon tablett man kan äta under graviditeten som just ska motverka detta.
Här nedan kan ni se en liten del av vad jag går runt med. Har även kring hårfästet runt hela ansitket, nacken, ryggen och bröstet.
 
 
Kulan:
 
 
Magen är i ett skede då den syns. Fick mage redan vecka 12. Vanligaste kommentaren lyder; Väntar du två?
Jag ser så där härlig och osund ut samt fläskig. Inte ett dugg smickarnade när kläder är på och inte naken heller för den delen.
Brösten är en annan femma, de är runda och fylliga, kul med ett litet lyft på den fronten.
 
Här är två bilder från samma vecka när jag bar på Jamie, hade fan mage redan då. Mitt minne sa mig att jag var mindre förra gången, men enligt bilden så ser man en tydlig kula redan då.
 
 
 
 
 

vardagsrummet

Kategori: 2015

Den här julledigheten har vi fått ordning i vårt vardagsrum. Många turer till ikea kan jag lova, där är man sällan ensam och såklart inte på jullovet. Spelar ingen roll när eller vilken dag man åkte det var alltid mängder av männsikor som ska ta tillfället i akt och få iordning hemma.
 
 
En möbel för tvspel och Jamies leksaker plus annat smått och gott jag anser är nödvändiga att ha nära
 
19 kr benet och 99 kr för en flaska guld tillskillnad från 249kr benet på superfront, dock inte lika elegant men allt har sitt pris.
  
 
 Benen jag egentligen ville ha från superfront kändes lite väl för den tunna plånboken så här effter jul. Ett budget alternativ blev dessa 20 cm höga ben från bauhause och en flaska guldlack så blev det hela mycket billigare.
 
 
 Nu måste det inhandlas detaljer som kan pryda vår möbel.
 
Just nu står några favoriter på rad. En är effeltornet från vår resa.
 
Idagarna här så har min systers pappa varit här och kaklat om runt öppnaspisen. Farväl teracotta eller vad det nu låg där under och hallå lite enhetlig grå.
 
En del ni inte sett förut.
Nu är tvbänken på plats dock saknas lite grejer för våra kablar som sticker fram. 
 
 
Min älskade tavla jag köpte av smäm. Älskar hennes tavlor!
 
Fotöljen som alla har kunde inte jag heller motstå. Liksom den passar så väl in i det tomma och kala hörnet som var.
 
Svårt att fota i motljus så blev lite tokigt men ni får se den från sidan. Det är allstå lampan jag skriver om. En i mässing i den här delen och en lika till i den andra. Halva priset på rusta och jag är nöjd!
 
Älskar ananasarna Angelica och Erik gav oss i inflyttningspresent!
 
 

Nyår

Kategori: 2014

 
Värdfamiljen:
Dantes första
 
Dukningen:
 
 
Varsågoda:
jätte god och len svampsoppa
Jamie höll med:
Viggo's första
 
Ett försök till att leka tvåbarnsmor
Det blev lite enklare att dokumentera utan barn i famnen
Trött kille inväntar tolvslaget
Viggo deltog med stora ögon
Glada miner på tolvslaget

 
 Efter många om och men spenderades nyår stillsamt hemma hos Emelie och Tobias (eller Pia som Jamie säger). Ett alldeles lagom sätt för gravida mig och mina vänner som är småbarnsföräldrar de med. 
Vi åt, drack och åt lite till, precis som man ska. Stressen var obefintligt då vi alla hjälptes åt att handla, laga och förbereda allt som hör nyår till.
 
 
Idag då:
Många pratar om det nya året och vad det har att erbjuda? Jag känner mig helt hjärndöd och har spenderat dagen i soffan genom att plöja en hel säsong av en serie. Jag har tagit det lugnt!! Helt lugnt, helt sittastillandes! Så jag har inte ens funderat vad det nya året har att erbjuda? Nog vet jag att det står för förändring då vi blir tvåbarnsföräldrar om allt går som det ska. Intressant att föda på sommaren, gruvar mig lite för det, men det tar vi en annan gång.
 
Vi tackar och bockar för ett bra år, med både glädje och en hel del ångest och stress.  Min största läxa är min självinsikt och hur viktigt det är att må bra. Jag måste, bör och ska sluta stressa så mycket som jag gör idag och jag hoppas mina nära stöjder mig på vägens gång. Vi har gjort vårt livs affär i och med vårt husköp. Och att inte glömma sommaren var magisk och händelserik med toppen väder. 
Sen har vi alltid Paris!
Ett bättre år för mig som 25 åring kan jag inte önska mig.
 
I och med det säger vi 
Hej 2015!
 
 
 

vår jul

Kategori: Allmänt

I Tyresö:
Första klappen
Bellas första jul
 
 
 
Sigrids med.
 
Hemma på klavergränd:
 
tar man ingen bild själv får man inte vara med på bild, så här är jag på självaste julafton.
 
klockan slog fem, dags för mat.
 
 
 
 
  
 
 

julstrumpan

Kategori: Allmänt

 
 
 
 

dukat för jul

Kategori: Allmänt

 
Glögghörna
 
Servetter vikta till granar. Busenkelt, youtuba.
Ugglan hänger med än. John och jag köpte den åt honom i London inför hans första jul.
 
Våra klappar gick i guld och vitt
 
Jamies skapelse som han ville hänga högt och synligt.
 
 
 
 
 
 
 

första magbilderna

Kategori: Allmänt

v 9
 
 
 

en vecka

Kategori: Allmänt

Ur arkivet.
 
 
Nu har jag vetat om min graviditet i en veckas tid. 
Symptomen är svåra att missa. Jag mår så fruktansvärt illa, yrsel och extrema hungerattacker som ger mig dåligt humör och det rinner i kinderna på mig när jag väntar, väntar och väntar på att maten ska bli klar. Efteråt mår jag illa igen, men på ett annat sätt, hanterbart liksom.
Något konstigt är att jag känner ständigt att det fladdrar och sparkar i magen. Är det tarmar och organ som flyttar sig? Det är jätte tydligt men barnet kan ju bara vara någon millimeter för att den är så liten.
Magen krampar flera gånger per dag, på olika ställen, runt och överallt.
En annan självklar grej är att jag är TRÖTT, det hör tlill, men fy fan för måendet när man väntar barn. Hade helt glömt bort, det var ändå 4 år sedan sist.
När mina vänner väntat barn vill jag att dom ska vara med på kort hela tiden och ha på sig fina kläder för dom är så snygga och klär i magen.
Men jag?
Akne som gör så förbaskat ont, fettigt hår och munsår. För att inte tala om trött och glomig hud som inte går att täcka. Suget efter jucie och mandariner är extremt och jag som knappt gillar jucie.
 
Men men, lyckan och glädjen trycker sig på, oron är inte så påtaglig längre. Jag tror gravidtiten kommer gå igenom. Jag vågar se ljuset i tunneln att vi ska bli fyra i vår familj. Eller okej, har jätte svårt att se att en spädis kommer flytta in. Men kan se att jag ska få mage och vara gravid ett tag fram över. Det låter väl lagom och bra för nu.
 
Vecka: 8
Start vikt: 46 kg
 
Det är all fakta jag har just nu.
Stay toned
 
 
 
 
 
 

påbörjar där jag avslutade

Kategori: Allmänt

 
ännu ett inlägg från arkivet
 
I snart ett dygn har vi vetat om att det växer ett barn i mig. En ny person. begreppet är för stort för att ta in och jag blir alldeles tårögd när jag skriver det här. Kan inte säga att jag är ledsen och uppgiven inte heller överlycklig. Jag är enbart förvirrad och i chock. Mycket blandade känslor och när jag skriver det här är jag väldigt ärlig mot mig själv och mina känslor. 
 
För att försöka sammanfatta meningen jag avslutade med sist vill jag skriva vad jag menade.
 
För ca 3 veckor sedan fick jag världens svampinfektion i underlivet, egentligen inget ovanligt för att vara jag men den här var topp 3 i de värsta jag känt och upplevt. Jag kontaktar gyn och får hjälp omgående. Vid flertal tillfällen har jag ätit medecin oralt för att slippa besvären, det rekomenderas även nu. Jag bör äta tabeltterna i minst 6 månader. Jag undrar är det farligt att äta tabletterna om det någongång skulle bli ett barn under dessa 6 månader? Han väljer att göra ett ultraljud för att försäkra sig om att det inte finns något foster, och såklart gör det inte det. På börjar medecinen samma dag. Besvären ger inte med sig, väljer att öka min dos på egenbevåg, läser mig fram vilken mängd man kan ta. Besvären blir värre och jag öka min dos än en gång. En vecka senare får jag panik, det går inte över. Jag behöver hjälp!
Kontaktar gyn och skickas till kista, där visar det sig att jag måste öka min dos och dels har jag så ont i njuren men har liksom inte tid att ta mig till doktorn. Såklart har jag en kraftig urinvägsinfektion. Får fler tabletter att stoppa i mig. Nu ska jag äta hans medecin 3 ggr om dagen i 5 dagar. Han försärkrar sig om jag inte är gravid? jag säger såklart nej, han frågar om vi ska göra ett ultralljud men jag talar om att jag redan gjort ett för en vecka sedan. 
Vad jag fick talat om för mig är att medecinen är fosterskadande där av att jag inte bör äta de i samband med en graviditet. Men ingen fara på taket, det finns inte barn i mig är min tanke. Jag vill bara bli frisk.
 
Och nu 3 veckor senare efter jag ätit mängder av tabletter varje dag och såklart har jag ett liv i magen. 
En nära ber mig kontakta MVC fast att jag är så tidigt gången, dock vid de här laget vet jag inte alls hur många veckor jag har varit det? Antagligen nästan ingen då det var tomt i magen för tre veckor sedan?
Jag känner att det är konstigt att jag ska kontakta någon då missfallsrisken är stor? känns extra stor då min kropp är som den är. Men tydlgen är det tidsbrist på MVC så boka så snart som möjligt är mitt råd.
 
Jag ringer till min förra barnmorksa, hon minns mig, betryggande. Hon är glad, varm och härlig precis som förr.
Hon räknar ut hur lång gången jag är och hon tror vecka 6, hon tror barnet har blivit till den 14,15 eller 16 oktober. Antagligen gjord i Paris är min tanke.  Hon säger att veckan bör också stämma eftersom att det inte gick att se något i magen för 3 veckor sedan hos gyn. Hon talar om för mig att jag inte ska vara orlig för barnet och medcinen då jag enbart var befruktad och vi inte delar blod än eller hur man ska säga. Samma sak skedde med Jamie, fast då låg jag under narkos, också farligt men han klarade sig eftersom då var jag bara befruktad tio dagar innan operationen gjordes.
 
Nu vet ni väldigt mycket om mig och min hälsa. Jag hoppas min oror och ledsamhet grudnas av hormoner, gravidhormoner. Det enda som är possitvit är att jag äntligen har en förklaring varför jag fått tillbaka min akne. Hatade akne. Fettigt hår har jag också fått på köpet.
 
Med allt sagt och för att än en gång gå tillbaka till mitt förra inlägg med Emelies ord, att den här graviditeten är kanske min räddning menade hon att jag äntligen kanske inser att jag måste leva annorlunda om inte bara för min egenskull utanför Litens. 
Jag kommer försöka rå om mig själv. Jag kommer vara en dålig kompis som inte hör av sig och frågar hur alla i min närhet mår, jag kanske tar avstånd som jag redan gjort. Allt för att försöka stressa mindre. Inte boka/planera in för mycket i kallendern och kanske skylla på graviditen och ändra mig i sista minut. Enbart för att försöka få tid att andas någon gång.
Jag vill att alla ni där ute som vet vilka Ni är. Jag bryr mig om er, jag saknar och älskar er, men jag hinner inte se till andras behov just nu. Jag hamnar här ibland och jag är en person med mindre kraft än andra. Snälla söta rara, ta inget personligt. Så fort jag mår bra igen kommer ni märka det. 
Spela inga spel, för jag kommer inte ens märka att jag är med i spelet, hör av er när ni vill och känner för det även om jag inte ansträngt mig och kontaktat er de senaste gångerna.
Jag är inte hjärtlös och orättvis, jag lever bara farligt. Min hälsa står på spel.
 
 
 

Inlägget som varit hemligt,

Kategori: Allmänt


Har skrivit ett få tal inlägg under veckorna vi vetat om vad som växer inom mig, tänkte dela med mig av dom, i tur och ordning. Här är det första, skrivet dagen efter.
 
På semestern (V 29), bestämde sig John och jag att vi skulle försöka bli fyra i vår familj. Grunderna låg på att jag skulle antagligen bli arbetslös och om Jamie skulle få ett syskon? är det kanske dags? innan glappet blir för stort och vi börjar prioterar annat?
 
Så nu under 20 veckors tid har vi försökt bli med barn. De vill säga inte använt oss av skydd, mer än så har det inte varit. Jag har försökt hålla koll på min ägglossning men det visade sig vara omöjligt så slutade ganska snart lägga vikt på det hela. De första veckorna efter att vi bestämt oss för en till ville jag att en bebis skulle bli till snabbt, liksom nu, sakanade tålamod helt och hållet. Glädjen var total.
Men att få till en bebis var tydligen inte så enkelt... Tillskillnad från Jamie som bara hände från ingenstans i min mening.
 
Nu mitt i allt flyttkaos och stress tittade jag på min mensapp och såg att den var sen men den är sen varje gång. Tänker inte mer på det och stressar ännu mer. Inser snart att så som jag misshandlar min kropp är det inte konstigt att jag inte ens kan producera mens. 
Jag känner mig helt utmattad som jag skrivit tidigare, otillräcklig och frånvarande. Under sex månder har jag levt under sån press som jag skapat själv många gånger. Men har nyligen kommit till insikt att jag går på mina sista batterier innan jag kolappsar. Jag har aldrig mått så här extremt tidgare, det känns ungefär som om jag kämpar för att ens överleva dagen. Min andning är så krampaktig att jag måste ta mig tiden att fokusera på att ta ett andetag och andas. Jag har ingen uppfattning om tid och rum.
 
Från en dag till en annan är mensen helt plötsligt tio dagar sen?
Med allt det här i bagaget och i den sinnesstämmningen kissar jag på en sticka.
Innan jag ens hinner blöta den ordentligt och kissa färdigt på stickan så visar den två streck, alltså gravid.
Panik, panik panik. Jag kan inte tänka, jag kan inte känna efter, jag kan inte vara glad. Jag HINNER inte. Snälla jag orkar inte. Så här snurrar mina tankar samtidigt som tårarna bara rinner ner för kinderna. Förtvivlad om vad som händer nu. Aldrig i mitt liv att det här barnet kan vara friskt när de kommit till i en sådan sjuk kropp. Inte nu, hur är det möjligt?
Det här var min första reaktion, såklart. Kontrollfreak som jag är, så är det här inte tillräckligt planerat. Liksom bli gravid den här veckan och nu? Åhhh suck.
 
Ringer en del samtal och som Emelie sa; Torka tårarna. Det är just det här Du har väntat på och mer lägligt kunde det inte vara, det här kommer vara din räddning.
 
 
De som hört nyheten skrattar av glädje för vår skull, även John, men återkommer i ett annat inlägg varför vi också bar på extra oro. 
 
 
 

Lucia på vallvägen

Kategori: Allmänt

 
 
 
Isabelle, Nickan, Susanne, John, Jamie, Jenny, Stella, Emelie, Dante och min mamma.
Mitt hjärta och jag
 
Jamie och Dante
 
Dante och Mamma har likadana skor
 
Bellanbus 
 
 

Lucia

Kategori: Allmänt

 
 
 
 
 
 
 
 
Bella och Jamie
12/12
 
 
 

2 advent på klavergränd

Kategori: Allmänt

Nu har vi bott i vårt hus under en veckas tid.
Vi har hunnit med mycket och kommit långt på vägen, dock är det MYCKET som återstår. När man köpt ett hus så kommer känslan av att jag kommer "aldrig att blir klar", jag tror det alltid kommer finnas projekt och saker att göra och hitta på. Allt från ytliga och praktiska till måsten. Många rum att fixa och dona med, problemet är inte viljan och kraften det är plånboken som säger stopp. Att välja och prioritera. Vad kommer först? 
 
Vi har haft mängder av hantverkare på plats under den här veckan. Många besked att ta till sig.
 
Hur som helst har jag knäppt några kort så ni nyfikna får se hur det ser ut hos oss. Pga av tidsbrist har jag inte haft tiden att vänta på att dagsljuset ska komma så tog dessa i morse.
 
Vardagsrummet 45kvm: Det nya golvet är på plats. (Ska ta en bild på färgen senare)
 
 
Ett stort bord som rymmer många det här har länge varit min dröm! (Så skönt att slippa trängseln på vallvägen)
 
 
Tv delen är ännu inte klar så visar inga fler bilder av den sidan.
 
 
Köket: Vi har bytt knoppar och byggt en ö.
 Här kanske vi äter en enklare middag mitt i veckan och frukost.
 6 lådor, 2 gömda
Älskar när man slipper ha tallrikar i överskåp och hålla på att lyfta dem över huvudet.
Härligt med dessa breda lådor, de är hela 80 cm breda och 60 djupa.
Knopparna före:
Efter: Ingen jätte förändring men det känns fräschare för en billig peng.
 
 
Vi börjar så, fler rum kommer men de är det här rummen är de rummen som verkligen räknas i min åsikt.
 
 

24 h

Kategori: Allmänt

Okej, hur sammarfattar jag första dygnet som husägare? 
Kaos och galenskap är två ord som dyker upp i huvudet på mig. Veckor av planering dock som ändras lika snabbt som nyckeln hamnade i låset. Mycket att ta in för kontrollbehovet jag bär på.
 
Nummer ett: Mannens tidigare saker är kvar i huset så som blommor, alla gardiner, tandborsten, mat i frysen, slippsar, hattar, möbler.
 
Nummer två; Huset är knappt städat! Han har bott tillsammans med den hårigaste av hundar jag träffat. Alltså detta är ett problem. Vi har blivit lovade flyttstäd plus sanering då lukten var så påtaglig av blöt/fuktig hund. John har nämligen hundallergi. Han kan inte leva med en hund och dess hundhår! Det är inte bara håret som är problemet inget är gjort så som en kallad flyttstädning innebär. Mannen har snålat in och ville inte betala för städning av garage fasten det ligger musbajs precis över allt, tvättning av fösnter är också bort valt, golvbrunnar och toaltter är inte städade osv. Listan kan göras lång. Flyttstäd är inte gjort!
 
Nummer tre: Sevicen av fläkten man har nu i hem istället för svindyra element. Fungerar såklart inte som den ska och behövs bytas ut helt och hållet, han gjorde dock en rengöring så vi skulle slippa hundhåren som flyger runt i vårt "nystädade hem". Summering, dyr kostnad.
 
Nummer fyra: Slipning av golven i vardagsrum och kök skulle ha börjat idag. Mannen jag pratat med döck upp kl 12, dock var vardagsrummet bortom räddning. Nytt behövs. Igår bara någa timmar efter jag anlänt till huset efter arbetstid åkte jag spontant och köpte 50 kvm nytt golv. Man hade inte mycket och välja på. Kulören som fanns stämde inte med den i mitt huvud, sak samma så här i efterhand är jag nöjd. En tredje del är redan lagd. Hoppas restserande bitar hamnar på plats idag. 
Köket hade tydligen ett laminatgolv så det här går alltså inte att slipa, jag velar mellan att lägga nytt då jag gärna vill göra om allt i köket känns lit onödigt att läggs pengarna på golvet om jag ändå ska förnya och förbättra där inne en dag. Återstår att se.
 
Nummer fem: Killen som skulle tapetsera vårt sovrum plus Jamies rum medddelar att han inte kommer komma. Inte hela världen dock tråkigt. Tydligen har inte vår tapter till sovrummet heller kommit.
 
Nu minns jag inget mer negativt och jag har skrivit av mig och vågen av besvikelse har runnit av mig. 
 
Annars har jag redan börjat förälska mig i planlösningen och känslan i huset, grannarna har varit nyfikna och presenterat sig, första intrycket är att det verkar vara ett väldigt trevligt område. Jag har redan bjudit in mig och min familj till grannen för att få inspo om både färgval till husmålningen i vår/sommar och inomhus för inspo om en spännande planlösning.
Tvättstugan är magisk, badrummet nere är så mycket fräschare än jag minns. Vardagsrummet upplevs mindre än jag kommer ihåg men köket har rum för den köksö jag vill bygga. Det här kommer bli SÅ bra.
 
Annars då, idag går det stora flyttlaset. Vi har lånat bil och kommit en bra bit på vägen men det är långt kvar och många lådor kvar att både bära/ flytta och plocka upp.
 
Appropå flyttstädning och hans saker, har vi själva tagit ut allt vi kunnat hitta och lagt ute på framsidan, det är fruktansvärt att vi ska behöva bära och släpa samtidigt som det tog flera av våra annars heliga timmar. Städfirman som gjort ett uselt jobb fick komma och bevittna det som INTE gjorts, då kom också sanningen fram om vad som egentligen var beställt. Världens bästa mäklare Erica på Husman Hagberg har hjälpt och hanterat oss på bästa möjliga sätt. Samma kväll fast klockan var efter arbetstid kom 4 stycken GRYMMA flyttstäd tjejer och gjorde hela vårt hus på enbart få timmar, idag kommer de fortsätta med garaget. Guld värt, hon fick mig oerhört lugn och harmonisk när vi kommer hem till ett väldoftande hem med rena ytor i varenda rum, redo att fyllas och flytta in i. Så här ska de va!
 
Idag är det nya tag och jag antar att jag får träffa några av mina nyfikna läsare idag som vill se vad vi köpt!
 
 
 

Redo!

Kategori: Allmänt

Även om stressen är påtaglig är jag minst lika förväntasfull om vad som komma skall, alltså flytten. Om två timmar är det exakt en vecka kvar tills det är den sista natten på vallvägen, sorgligt och spännande på samma gång. Känns extremt härligt då vi bott i det här förfärliga flyttkaoset för länge men kommer sakna området och läget där vi bor nu. Ärligt talat hittar jag knappt till vår nya bostad så den ligger väldigt avlägset jämfört med idag. Dock är helheten mer anpassad för oss som familj och jag ser fram emot ännu ett nytt kapitel i våra liv. 
Jamie som får ett stort rum, där leksaker ryms, ett stort matbord där vänner, gäster och familj kan ta plats, stora som små. En öppenspis, tvättstuga, parkering på tomten, garage och vind är ren lyx och inget vi räknat med. Standarden är inte tiptoo men tidsnog ska vi nog få ordning på 80tals villan. NÖJD är ordet. 
25 år med egen villa tycker jag är bra trollat. Hunden och Volvon saknas annars har jag alla vuxenpoäng man kan tänka sig. Nästa steg är pensionärspoäng så som att gå och lägga sig innan kl åtta och gå upp kl sex fast man är ledig, sen en riktig frysbox på det, en stor en som finns i garaget fylld med egen plockade bär ich bjudglass. Se där jag har redan plockat ett gäng;D 

Lättar på trycket

Kategori: Allmänt

Mina tankar far runt i huvudet på mig så jag nästan tappar förståndet. Tankar som gäller allt och ingenting. Tankar som gör att jag glömmer/tappar bort/slarvar och är allmänt ofokuserad i alla sammanhang. På jobbet, hemma, som mamma, som vän. Ja åt alla håll drar de här tankarna och aldrig stilla sinnet mig. Är det så här det känns att leva med ADHD? Med risk att trampa någon på tårna när jag skriver så men menar absolut inget illa. Känner och lider med de som inte kan hitta fokus och behålla kontrollen. Så exakt som jag är nu. Yr, ser dåligt, händerna som skakar, somnar utmattad och alldeles förvirrad, vaknar med en chock som om jag försovit mig kl 7 på morgonen varje helgmorgon. Oroar, undrar, frågar, beklagar mig. Så här mår jag under ytan så här lever jag just nu. 
Längtar efter julledighet. Jag behöver LEDIGHET utan planer, utan förbindelser, bara vara. Inte tvingas göra något av dåligt samvete som äter upp min själ dag för dag för någon i min närhet inte tycker man räcker till. 


kul med fest

Kategori: 2014

Innan:
 
 
 
 
 
 
Dante utklädd till sin egen katt Lillefot
 
Bästa värdarna! De hade piffat, ordnat skattjakt för de små och bjöd oss allihop på en fantastisk god middag och efterrätt med hjälp av hennes systers recept!  
 
Familjen tiger eller nått!
Bellan och mamma sin
Viggopumpa med pappa sin
Bellan och Mimmi
Jamie fell in love
dock besvade hon inte hans kärlek
'
så faster fick rycka in
 
 
 
Barn i mängder
Bellanbus var snäll som alltid och följde kvällen med stora ögon
systrarna Nilsson och jag
Vi sökte efter piratskatten
 
 
 
  
Sedan tog sig hela gänget till kyrkogården
 

Kärlekensstad

Kategori: 2014

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

moulin rouge

Kategori: 2014

 
 
 
 
 
 
En två timmars fullspäckad lång show som började med ca sextio stycken fasta små guppande bröst följt av ca trettio stycken vippande kjolar med bara rumpor under, (snabbt försvann även dom). Som sagt inte mycket som lämnades till fantasin men det var väl inget man förväntat sig att det skulle göras ändå.
Mellan dansuppvisningarna där det satsades stenhårt på rekvisita i alla former och slag döck det också upp en mimtalare som bjöd oss på många skratt. Dansen satts igång efter olika typer av nummer. Ibland flög de i taket, ibland badade de i poolen som öppnades under scenen där det också fanns fyra stycken jätte anacondor och ibland kom det trappor ner från taket. Det var en upplevelse, bara lokalen var fantastisk och udda i sig. Väl spenderade pengar då det hela inte var gratis.
 
Kortfattat bjöd showen på skratt, sång, mycket att se, wow-moment och galenskap.